Bättre sent än aldrig! Här kommer en kort resumé om dom första veckorna av vårt lediga år tillsammans. Håll tillgodo!
Efter motorhaveri, ett antal timmar vid en blåsig industrikaj och bogsering tillbaka till Solheimsviken blev resan över till Askøy en mindre bra start. Som tur är löser Erlend det mesta av motorproblem, och vi kunde till slut ta oss till Askøy för att få båten upp på land.
|
Lektion nr 1: Bogsering av (halv) segelbåt. |
Kommande veckor jobbades det morgon och kväll. Anleggsgartner och ingenjör på dagen och båtfixare på kvällen. Det blev ett antal wienerkorvar på Statoil, och för att Enja inte skulle bli helt uttråkad var högtryckstvätten räddningen. Båten blev mer och mer klar för avfärd. Det byttes genomföringar, det målades och slipades, kopplades sladdar, installerades kartplotter, monterades utrustning, VHF-certifikat skaffades och sist men inte minst döpte vi båten vid Bryggen i Bergen tillsammans med både vänner och voffsar! Champagneflaskan från Frankrike fick bankas rejält mot relingen med båda händerna för att gå sönder och hurra hurra hurra, Belly Up blev döpt!
|
Jag och Enja är "ute och går på promenad" |
|
Nya briller |
|
Kärlekslivet |
|
Erlend förstod aldrig det där med arbetskläder och vikten av att ha fickor för diverse verktyg och trasor... |
|
Fransk champagnekvalitet mot svensk båtkvalitet gjorde det svårt att krossa flaskan. |
Och äntligen slutade vi att jobba och gav oss iväg på tur. Jag, Erlend och Belly Up. Första stopp var det exotiska Kolbeinshavn. Precis lika spännande som det låter men vi var väldigt nöjda. Vi slog ju till och med knoprekord på första dagen. Inte dåligt! 7 knop med genoa i medvind.
Efter det flöt dagarna på väldigt bra tills vi hamnade i ganska jobbigt väder utanför Jærens rev. Det blåste upp rejält samtidigt som det ösregnade på tvärs. Vågorna växte sig större och större och Bellis dunsade ner mellan vågorna. Det blev snabb övning i att reva segel och att prata i radion. Mitt upp i allt det här började kartplottern att börja blixtra och vi var nog båda både trötta och stressade, men vi lyckades lösa det.